"Bättre att vara vänner livet ut,
Än att vara kär och sen låta det ta slut."

Men att inte vara något av dom suger hårt men de jag mest vill säga är förlåt. Om jag skulle säga att jag aldrig tyckte om dig skulle jag ljuga en del av mig vela att det skulle vara vi men jag höll mig ändå undan, och för att försöka komma över dig så träffade jag andra det var hur dumt somhelst av mig för se nu vart vi har hamnat. Du klarar dig bra utan mig och jag likaså men jag är ändå skyldig dig ett förlåt. Det var ett dumt sätt att hantera detta på, jag vet. Jag skäms så mycket för det jag gjorde men jag vela verkligen inte mista dig som vän men det lyckades jag ändå att göra, jag förstår inte riktigt hur jag tänkte. Jag mådde dåligt av att jag gjorde såhär mot dig och mot mig själv men visade det inte, jag visade bara min kalla sida och du tror säkert att jag sket i vilket men så var det inte, det var hårt för mig.

Nu har det gått ett bra tag men jag tycker iallfall att du skulle få en förklaring.

Jag vet att du inte kommer att förlåta mig men jag vill iallfall be om förlåtelse för jag vet vilken bra person du är och jag skäms som fan för att jag behandlade dig som jag gjorde.