Jag vet inte vart jag ska ta vägen just nu, hela morgonen har jag stressat som en idiot för att jag har hållt på att ordna med en överaskning till Daniel innan han åker till uppsala, i flertals timmar både igårnatt och imorse när jag vaknade, men det var det värt tänkte jag, att få se honom bli glad och jag vet att han skulle uppskatta det, så jag kunde likabra ha hållt på i flertalls timmar till och det hade ändå varit värt det för att se honom skina upp i ett leénde. hade fixat en liten överaskning som han skulle få av mig och ett brev som jag hållt på skrivit i många timmar som kan skulle få och läsa på tåget. Skrikit på mamma för att jag varit stressad att hon skulle ge mig pengar så att jag skulle hinna köpa någon god choklad till honom också som jag skulle ge honom tillsammans med det andra, jag stressar och skriver fram tills det är en halvtimme kvar innan hans tåg går. Slänger på mig jackan, ser ut som ett "hej kom och hjälp mig i både håret och fejset" men skitsamma tänker jag, det är att få se honom bli glad över vad jag gjort som kommer att spela roll! Så jag stressar fram till tågstation och skriver till honom samtidigt och frågar vart han är och då talar han om att han precis slutat praktiken och är påväg til stationen. Bra tänker jag! Då hinner jag precis, springer in på ica som ligger mittemot tågstation och köper chokladen och sen skriver jag till honom igen och frågar vart exakt han är, då får jag inget svar på några minuter och jag springer omkring som en dåre på stationen och kollar om jag ser honom men ingen daniel ser jag. Då kollar jag mobilen och ser ett sms där det står "Jag sitter redan på tåget" Ni skulle ha sett mig i den stunden. Jag brister ut i gråt mitt bland alla människor inne på stationen och blir så jävla matt och ledsen, jag springer ut där tågen kommer in och kollar om jag ser uptåget men det gör jag inte, bara ett tåg där det står "mot linköping" jag blir så jävla ledsen och börjar gråta ännu mer... Det här va ju min ala hjärtans dag överaskning, jag har lagt ner så mycket tid på det här ju. Om han bara hade svarat på mitt sms någon minut tidigare så hade jag hunnit! Men det är ju inte hans fel, han kan ju inte hjälpa att tåget har åkt. Men det kunde han, för tåget hade inte åkt. Bakom linköping tåget stod upptåget! Han visste att det var en överaskning som jag hade förberett för honom för jag berättade det när han sa att han satt på tåget redan och då hade tåget inte ens åkt, men jag trodde det!! Varför i helvette gick han inte av då da?! Jag blir så jääävlans besviken så det är sjukt, så ledsen och stod och grät där. Men gråten övergick nu till ilska... Och den sitter fortfarande kvar i mig. Jag skriver absolut inte det här för att någon ska skriva "oj va synd om dig va dum han är som inte kunde gör det för din skull blablbla " för jag vill inte att någon ska tycka synd om mig eller att någon ska påpeka att det va dumt gjort av honom, ni vet ingenting och varken vårat förhållande eller om honom, Daniel är ingen dum människa han är verkligen det bästa ja har! Men det här gjorde mig verkligen förkrossad idag och jag kan inte fatta det.. Just nu vill jag ha en flaska vodka att klunka i mig det skulle verkligen behövas, är så sjukt ledsen och besviken, behöver relaxa mina nerver... hejdå! Fredag den 13e oh yes it is. vad händer härnäst? blir jag påkörd av en bil snart?