Hej igen, jag sa att jag inte skulle skriva mer på några dagar men jag måste, kommer typ få spel annars för finns ingen i den här sekunden som är här lr som jag kan ringa o flippa på så jag måste få skriva av mig.

Sitter med Iza-linn på msn och hon började med att skicka Jessica folker som jag efter att ha lyssnat på texten och börjat minnas den från när jag var cirka 11-12 år och diggade låten trots att jag knappt förstod vad hon sjöng om, men nu fattar jag ju allt idom säger och den är så fin & otroligt vacker!

Av kanske 10 låtar hon skicka så satt jag på en låt som kändes bekant till namnet så jag lyssnade på den, och då kom det! Fick en obeskrivlig chock känsla i magen för att jag började minnas låten & vem jag hade ägnat den till för snart 2 år sen. Jag minns så mycket och den väckte så otroligt mycket känslor att jag nästan började fälla tårar. Åh herrgud nu vill jag bara öppna mitt hjärta & berätta för er men nej det går inte, alldeles för personligt & privat att någon elak människa kanske skulle använda det emot mig eller nått, vem vet.

Minns & kmr nog alltid att minnas, guld, de va du verkligen!

Baby jag kan se hur du gråter fast dina ögon är torra
Jag ber till Gud och jag tackar han för han gör så du orkar.
Och jag kan se hur själen din lider i tvivel
försöker att upprätthålla det vi har och i de livet du söker,
och varje morgon vaknar du med rädsla i magen,
den rädslan för att inte ha mig kvar i slutet av dagen
så du ringer mig oavbrutet för du tycker min röst
ger lite plåster på såren men inte mycket till tröst
när jag är stressad i telefonen, helt ointresserad,
av vad du har att berätta och säger nog inte mera
än att jag måste gå, hinner inte, har inte tid
och ger dig inga tecken på att jag vill ha dig kvar i mitt liv
men älskling lyssna nu och lita på mig,
har aldrig velat släppa dig sen första dagen jag såg dig
jo vi ska kämpa tillsammans för meningen
du är mitt allt så snälla låt mig se dig le igen

jag vill se dig le igen
för jag ser gråten i din själ
som väntar på att brista ut
men snälla låt mig se dig le baby
åh jag älskar dig så mycket
ta min hand och lita på att det ordnar sig

det finns ingen ursäkt för hur jag beter mig ibland
jag är så självisk jag vet det men älskling ge mig din hand
låt mig mej se dej le lite grann jag lovar och menar det här
har börjat förstå vad ja gör och vill inte leva så här
du förtjänar så mycket mer efter allt du gjort för mig
i vått och torrt när jag vart nere har du trott på mig
under alla nätter jag gråtit mig genom ångestattacker
så har du torkat mina tårar och sagt att det kommer ordna sig
och det kändes bättre då men en natt fick du ändå slå 112
och följde med mig in till akuten och väntat i timmar
du är värd hela världen för hur du kämpat i dimman
alltid stått vid min sida funnits där när jag behöver
men ändå glömmer jag bort det sedan när det går över
och sviker dej om igen och det är på mig det är fel
men det finns bara en och det är med dig jag blir hel

du måste tro vad jag säger nu jag är ärlig jag vet
jag kan bete mej som skit det är förjävligt o det
måste få ett slut fort innan du bryter ihop
jag vill försöka förändra för jag har hört dina rop
som jag tidigare bara skitit i och tystat ner
då mina svar har varit pallar inte lyssna mer
men baby du vet ja du vet hur jag mår o
du vet också vad jag gått igenom nu under ett år
fram o tillbaka till psyket för att få prata ut
om att jag inte känt nån mening nu när allt snart är slut
men det börjar bli bättre nu och du är den att tacka
som fått mig upp på fötter igen för att tända facklan
det var därför jag aldrig rörde tabletterna som dom gav mig
jag visste jag kunde klara vad som helst bara jag har
dig så förlåt mig som all skit som du fått ta kom ihåg så länge du älskar mig så är det du och jag.

strök över det som inte alls stämde dock. Ni tror säkert att ja varit en skitdum flickvän eller liknande när ni läser texten men så var inte fallet utan det fanns en stor börda & orsak som jag inte tänker rabla upp om här & ni fattar säkert heller inget av detta skuminlägg men somsagt,